Perspektivet

Perspektivet

Om bloggen

Välkommen till bloggen som observerar, reflekterar och kommenterar, ur ett perspektiv av mindfulness.

Hemsida http://www.ditttao.se; här finns texter om bl a mindfulness, buddhistisk retreat, mindfulness - dess ursprung, Thailand och kinesisk kultur-historia.

Arbetsmiljöverket öppnar för mindfulness

AllmäntPosted by Lars-Erik Wallner Mon, February 29, 2016 10:05
"Det är fantastiskt, äntligen efter 35 år", säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt - om att tid för återhämtning är nytt lagkrav. Arbetsmiljöverkets nya, bindande regler för den psykosociala arbetsmiljön börjar gälla 31 mars i år.

Det är inom den kraftigt ökande psykiska ohälsan och stressrelaterad sjukdom, som exempelvis depression - där utbredningen av sjukfrånvaro är mest dramatisk. De nya föreskrifterna välkomnas givetvis från fackligt håll. Maria Steinberg menar att; "dem tvingar arbetsgivarna att öka sin kunskap och underlättar för skyddsombuden att fokusera på stress och psykosociala frågor."

Arbetsgivaren har ansvar för att chefer och arbetsledare får kunskap om hur man arbetar preventivt och hanterar arbetsmiljön inom:

* Ohälsosam arbetsbelastning. Förutom arbetsmängd och tidspress kan krav vara av kognitiv och emotionell natur.

* Arbetstid. Bl a påpekas problemet med övertidsarbete och att ständigt vara nåbar.

* Relationsproblematik och mobbning. Här skrivs det om att gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande är att förorda.

Resurser ska anpassas till krav. Exempel på de tillräckliga resurser som kan hantera krav i arbetet är: Återkoppling på arbetsinsats, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning. Det sociala samspelet skrivs också som en del av arbetsmiljön.

Föreskriften paragraf 7, handlar om mål: Arbetsgivaren är skyldig att ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Dessa är till för öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.

Arbetstagarna skall ges möjlighet att medverka i framtagandet av målen. I de allmänna råden beskrivs vikten av att målen är förankrade i högsta ledningen och övriga delar av organisationen. Förbättrad kommunikation och samarbete nämns också. Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare.

I paragraf 11 tas arbete upp som är särskilt psykiskt påfrestande. Det kan vara yrken där man möter människor i svåra situationer. (Socialarbetare, sjukvårdspersonal, lärare och polis är givetvis exempel.) Utöver tidigare nämnda åtgärder nämns här vikten av att erbjuda särskilda informations och utbildningsinsatser.

Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning. Möjligheter till återhämtning skrivs flera gånger och tillförande av kunskaper är preventiva åtgärder som rekommenderas. Under paragraf 12 läser vi att: "Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning."

Att bryta mot föreskrifterna i "Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4" - kan leda till rättsliga påföljder.

Mindfulness adresserar arbetsmiljöverkets intentioner, krav och mål. Såväl inom prevention, det dagliga arbetet samt återhämtning, visar vetenskapen att det är en hållbar och kostnadseffektiv intervention.

Detta har man tagit fasta på i Storbrittanien. Där har parlamentet valt mindfulness som grund för nationella riktlinjer inom hälsa, skola, arbetsliv samt kriminalvård. I "Mindful Nation UK - report", kan man läsa hur samhället beräknas - på varje satsat pund - spara 15. Det är en massiv, forskar-baserad satsning, som lämnar Sverige långt efter. Mer info om den finns i nedanstående inlägg.
















Mindful Nation UK report

AllmäntPosted by Lars-Erik Wallner Sun, January 24, 2016 10:35
I oktober 2015 var det första gången ett västerländskt parlament, lade fram nationella riktlinjer - med mindfulness som grund. Regeringen i Storbrittanien vill att man: "Skall vidga tillgängligheten för mindfulness-träning i publika nyckelområden, där det har potential att bli en effektiv lågkostnads-intervention med ett stort antal fördelar." Detta som ett sätt att bl a tackla landets kris inom psykisk ohälsa; där stress, depression, ångest - precis som i Sverige - ökar dramatiskt. Kostnaderna för Storbrittanien, förutom det personliga lidandet, beräknas till 100 miljarder pund årligen. (WHO estimerar att i världen - 2020 - kommer depression vara på andra plats bland alla sjukdomar.)

Fler än 100 parlamentariker och hundratals forskare, lärare och beslutsfattare; har bidragit till den mycket omfångsrika rapporten från "the Mindfulness All-Party Parliamentary Group.". Jon Kabat-Zinn inleder dokumentet och konstaterar att rapporten kan vara; "en inspiration och model för andra länder och regeringar".

Hälsa, skola, arbetsplatser samt kriminalvården står i fokus. Man vill att regeringen och politiker ska leda och visa vägen i spridandet av mindfulness. 115 parlamentariker har gått mindfulness kurser ledda av Oxford Universitetet. Arbetet med att studera forskning, sammanställa, utvärdera och föreslå rekommendationer har tagit flera år och mindfulness har flitigt debatterats många gånger i parlamentet.

Rekommendationer inom hälsa/sjukvården är bl a att utöka resurser för att kunna utbilda fler mindfulnessinstruktörer. Detta ska ske bl a genom fonder. Målen är tydliga: År 2020 ska 15% av de 580 000 vuxna som riskerar återfall i depression varje år - få gå mindfulness-kurser (MBKT). Mindfulness-centra på universiteten ska utöka kapaciteten för utbildning av instruktörer. Vad gäller kostnader beräknar man med att spara 15 pund på varje satsat pund. Då är ändå inte besparingar för ex minskade utgifter för läkemedel medtagna.

Inom skolan har hittills i dag ca 2000 mindfulnessinstruktörer utbildats. Framöver ska implementering och utbildning av lärare samt elever utökas. "Mindfulness in Schools, är ett av flera projekt och erbjuder redan 46 kurser om året. Man rekommenderar att en fond om 1 miljon pund upprättas för ytterligare utbildning av instruktörer. Häsoministeriet vill att varje skola tar sig an uppgiften och inför mindfulness.

arbetsplatser vill rapporten satsa på framförallt små och medelstora företag. Riktlinjerna är att mer ska investeras i forskning. Pilotstudier ska sjösättas och samarbetet med universiteten vidgas.

Inom kriminalvården rekommenderas satsning på att ebjuda mindfulness för intagna med depression. Mer pengar ska fonderas och forskningen expandera.

Denna omfångsrika och välskrivna blue-print innehåller fallbeskrivningar, mängder av referenser till den senaste vetenskapliga forskningen samt tar även upp faror.

Den snabba utvecklingen senaste åren har lett till ökat utbud av mindfulness-
instruktörer på marknaden. I England har många välutbildade instruktörer lämnat sina uppdrag inom det statliga/kommunala och gått över till freelance. Marknaden blir svårövervakad och standarden kan sjunka.

Det etiska tas också upp och man menar bl a att det är viktigt att mindfulness är sekulär och öppen för alla. Det konstateras också att spridandet av mindfulness genom böcker och digitalt - är positivt. Dock påpekas att forskningen kring detta är begränsad. Farhågor finns att man missar det djup som lärarledda kurser ger.

Genom detta engagerade, forskningsbaserade arbete där helhetsperspektiv råder, har Storbrittanien tagit en global tätposition i spridandet av mindfulness. Fler länder lär av nödvändighet - följa.













Gott nytt Nu och Fred

AllmäntPosted by Lars-Erik Wallner Wed, January 06, 2016 10:32
Allting börjar och även upphör - i dig. Känner du dig separerad från tiggarens bedjande blick? Förståelsen om att istället Alla hör ihop; öppnar upp för acceptans och välvilja.

Genom vilket "filter" vi ser se vardagen färgar attityd. "Jag vill"; "dem är"; misstänksamhet och rädsla - separerar. "Vi", mötande, vänlighet och empati förenar. Alla påverkar varandra hela tiden. Bortom orden, nationalitet, yrke etc - hör vi alla ihop

En bättre värld börjar i individen, i oss alla och i varje ögonblick. Du - som Einstein uttryckte det - hör ihop med helheten och att se sig själv, sina tankar och känslor som separerade från helheten - är en villfarelse.

En hel människa har synliggjort sina rädslor och de skuggor vars negativa sidor tidigare, bara projicerats på andra. Egot tystnar, förlåtelse inåt samt inre frid uppstår. Fröet till fred är sått. Separationen kan upphöra och mera av vi-känsla manifesteras i större välvilja och kärleksfull vänlighet - utåt.

Dåtid och framtid kan bara finnas som koncept och "är" aldrig. Om en tidsmaskin kunde ta oss tillbaka till Jesu födelse; skulle upplevelsen ändå ske i ett dåtida nu. Livet kan bara upplevas i nuet och om vi ständigt hastar till nästa ögonblick, är det fullt möjligt att tillryggalägga ett helt liv utan att ha levt...

Att sakta ner är också att ge sig själv möjligheten att inte bara titta på tiggaren, utan att hinna se medmänniskan.

Motsatsen till kärlek är förvisso hat, men också rädsla. Även den s k fienden delar samma grundbehov som alla har; inre frid, mening, förståelse och kärleksfull vänlighet. Som Einstein uttryckte det gäller det; "..att vidga våran medkänslans cirklar till att omfatta allt levande.."

Gissa när det är dax att börja?

Eckart Tolle och mindfulness

AllmäntPosted by Lars-Erik Wallner Thu, July 23, 2015 10:55
Den tyskfödde och nu 66-årige föreläsaren Eckart Tolle, är förmodligen den person som nått ut till flest människor - när det gäller att sprida medveten närvaro. Böckerna "The Power of Now" och "A New Earth" är bästsäljare; han syns tillsammans med Dalai Lama och har varit en mycket flitig gäst hos Ophra Winfrey. Denne skicklige talare verkar leva det han lär och hans välbesökta seminar har inspirerat en hel värld, till transformation och inre frid. Han är det inre landskapets mästare.

Eckart Tolle har studerat vid Cambridge och det var under London-åren, som hans liv vid 29 år, i ett ögonblick - kom att förändras. Mångårig oro, perioder av depression och självmordstankar, leder fram till hans egen transformation; så kärnan i hans budskap är självupplevd. D v s när vi släpper taget om egot, negativa tankar och dömanden, når vi en djupare plats i oss själva. Därifrån, bortom tankeströmmen och i lugnet, ser vi klarare,blir mindre reaktiva, mer balanserade; och det föder uppmärksamhet i nuet, eftertänksamhet, acceptans och vänlighet. Jag är inte mina tankar. Vem är jag då? Den som ser det, säger Tolle. Bakom tänkandet finns alltid din medvetenhet. M a o genom självdistans kan vi förhålla oss mer objektivt till det som sker i det inre landskapet, samt även i det yttre.

Tolle menar att de mesta av vår stress kommer ur oförmågan av att vara i nuet. Han talar om hur egot och den inre monologen . som hos många är negativ - ofta distraherar oss;"hur kunde jag gjort annorlunda, hur det borde vara eller oro inför framtiden". Detta, som han uttrycker det; "dysfunktionella tänkande", tar oss ifrån och blockerar den enda stund i vilken vi kan leva - d v s nu.

Acceptans är ett nyckelord. Tolle uttrycker det så här: "Acceptera innebär att du tillåter dig att känna, vadän det är du känner i ögonblicket. Du kan inte argumentera mot det som redan är. Jo, du kan, men om du gör det - lider du." Att kunna sluta med önskan om att saker och ting vore annorlunda, än dem är just nu, är att bli vän med nuet. Att säga ja till nuet; är att säga ja - till livet.

Tre år efter hans mycket ovanliga transformation, där all ångest försvann och utbyttes mot ett tillstånd av permanent inre frid, träffade han en zenbuddhistisk munk. Det var i det mötet han förstod och kände igen vad han själv upplevt; egots illusion och vikten av medveten närvaro i livets alla ögonblick.

Den guidade meditationens maestro menar att ondskan och konflikter i större skala har sin rot i individens oförmåga till självkännedom. Detta spiller över på "den andre" i form av dömanden och att vi förlorat känslan av enhet, i oss själva och med alla andra.

Dock ser Tolle en rörelse, ett skifte i det kollektiva medvetandet, där vi "evolutionärt", just nu, håller på att växa ur egots tyranni. Han menar - precis som C.G. Jung gjorde - att egots nedsida är amplifierad av tekniken och massförstörelse-vapen, vilket gör vår framtid avhängig av individens inre utveckling. Ju fler människor som går inåt, på djupet och bottnar i tillit, visar medkänsla och tar ansvar - skapar en bättre värld.

Just nu kan man på Eckart Tolles hemsida finna böckerna; DVD, CD och en on-line community där individer från majoriteten av jordens länder är engagerade i dialog. "Ophra Winfreys Soul Series with Eckart Tolle", ger en bra introduktion, där den lika timida som öppenhjärtlige mindfulness-instruktören berättar som sitt eget uppvaknande, den omvälvande natten vid 29 års ålder..











OS och mindfulness

AllmäntPosted by Lars-Erik Wallner Mon, August 13, 2012 10:20

Tack London och alla engelsmän, som omvittnat gjorde dessa spel till världens bästa - you're simply the best! Världsrekord, topprestationer och organisation, i all ära, men vad som står ut mest är - känslor!

Vi ser det aldrig eller sällan inom politiken, ekonomin eller ens konsten, förutom scenkonsten så klart. Men då handlar det oftast om känslor orsakade av ilska, brist på empati, villfarelser och begär. Gråt på OS-arenan handlar om glädje, eller naturlig sorg när många års arbete ändå inte bär ända fram. På storbildsskärmen blir atletens känslo-yttringar delade av hela världen. Häri ligger OS-magin samt dess positiva budskap och styrka; samhörighet och förbrödning.

Med fokus på arenan, känner alla på djupet - ovsett vilket kulturellt sammanhang vi befinner oss i på planeten - en djup samhörighet. I grunden är vi alla alltid under den kulturella fernissan, intimt sammanlänkade, med samma behov av just glädje, mening, sammanhang och inre frid.

Det ligger väldigt mycket hjärta i allt detta. Här finns ingen spelad teater, eller baktankar, utan tårarna springer ur atletens allra innersta. Det är också i det gränslösa fältet bortom tanken, intellektet, ideer och beräknande - vi alla kommunicerar. Där och då är vi bortom orden och där finns källan till empati och medkänsla. Över halva jordens befolkning har under OS getts möjligheten att vistas i detta kärl av gemenskap och glädje.

Ytterst handlar det om kärlek. Dess motsats föds ur brist på kontakt med det inre, avsaknad av mening och harmoni, samt villfarelser. När vi ges möjligheten att känna med, samt för andra; öppnar vi och får kontakt med hjärtat och det innersta. "Känn dig själv", är som bekant inga mode-ord, utan utgör en universell, tidlös sanning - allt gott börjar här.

TV-kamerorna är släckta och atleterna sprids över hela världen, till sina respektive hemvister. Tårar fälls över att det magiska är över, för den här gången. Under några veckor, har vi alla fått känna och smaka på den glädje som kan födas ur ögonblicket. Vi har, likt Usain Bolt, varit fullständigt fokuserade på nuet och släppt taget om allting annat. Liksom världens snabbaste man, är vi just då mitt i livsfödet, här finns den totala närvaron och energin. Just då är vi lika odödliga som Usain, och den stora lyckan känns i varje fiber av vår kropp..

Mindfulness och Dalai Lama

AllmäntPosted by Lars-Erik Wallner Sat, October 15, 2011 14:11

I augusti samlades neurobiologer, psykologer, Dalai lama, buddhistmunkar, och forskare på Hamburgs universitet för en omfattande 4-dagars konferens. Huvudämnena var "Mindfulness i Buddhism", "Mindfulness och utbildning", "Mindfulness inom medicin och psykologi", "Mindfulness och neuro-vetenskap" samt "Mindfulness och etik".

Kongressen öppnades av Allan Wallace, initiativtagaren till det hittills största forskningsprojektet kring effekter på hjärnan av mindfulness-träning. Han beskrev mindfulness utifrån den buddhistiska traditionen och dess roll i den moderna forskningen. Bl a tog han upp den kritik, som ibland dyker upp om att det kan vara problematiskt att vara för "nu-centrerad". Det misstolkas emellanåt som att man inte ska lära av det förflutna eller planera. Faktum är dock att forskningen visar att mindfulness skapar större förmåga till ex planering, och att kunna överblicka komplexa situationer.

Poängen är att när vi minns eller planerar gör vi det medvetet och fokuserat. Vi gör det inte när vi är upptagna med någonting annat. Följden blir att när vi är medvetna i varje ögonblick - blir vi bättre på att planera.

Wallace (precis som Jon Kabat-Zinn), beskrev vikten av att anlägga en etisk dimension på mindfulness. Visst handlande leder till problem och lidande. Andra impulser leder till harmoni för oss själva och andra. Han menar att utan mindfulness-träning har vi ingen möjlighet att monitera oss själva och handla rätt.

Wallace talade också om begreppet Samadhi (pali-uttrycket för koncentration och som utgör hela grunden i Buddhans meditationsmetod; Anapanasati eller Satipatthana). På så sätt når vi - genom fokus på andningen - den nödvändiga grad av koncentration som krävs för att gå vidare mot högre medvetande-tillstånd och insikt. Han berättade också om det välbehag och lycka som kan komma ur och är en direkt följd av Samadhi. Enligt Wallace krävs 10 000 timmars övning för detta..

En buddhistmunk, Bhikkhu Analayo, som har doktorerat på mindfulness och undervisar på Hamburg universitet; tog också upp ovan nämnda buddhistiska grundtext. Den är kärnan i buddhismen och är den enda meditationsform som nämns i de äldsta Theravada-skrifterna tillsammans med Buddhan.

Professor Eva Neumeier talade om hur Zen uppstod som en följd av att buddhismen mötte det kinesiska kulturarvet, framför allt Taoismen. I Zen finner vi Kabat-Zinn's "Icke-dömande", d v s att kunna stanna i en direkt upplevelse av saker som de är utan att värdera dem. (Se gärna texten Taoismen - en introduktion, på hemsidan.)

Doktor Sara Lazar vid Massachusetts sjukhuset, höll en presentation om neuro-plasticitet. Forskningen i dag handlar inte om att bevisa att mindfulness-meditation fungerar; det finns det överväldigande bevis för - utan hur det fungerar. Av speciellt intresse är att se hur strukturella förändringar i hjärnan är kopplade till förändringar i beteende. Det gäller inte bara i det yttre, utan framförallt i inre beteende, såsom tankar, känslor m m.

På kongressen talades det också om vikten av att nå ut med forskningen till företagsvärlden. Utvecklingen av mindfulness där; ligger efter vården och skolan.

En mycket intressant övning togs upp vad gäller ätbeteenden. Idag finns MBEAT, alltså man behandlar ätstörningar med mindfulness. Två grupper ställdes framför ett dingnande bord av choklad, kakor och allehanda godsaker. Första gruppen fick instruktionen att iaktta, men ej äta. Andra gruppen fick göra en enkel mindfulness-övning genom att den ombads iaktta; och samtidigt vara uppmärksamma på känslor av hunger, begär, och tankar kring föda. Båda grupperna fick sen tillåtelse att äta hur mycket de ville. Det visade sig att "mindfulnessgruppen" åt betydligt mindre än de andra. Detta visar att enkla, korta övningar kan ha omedelbara och positiva effekter!

Matthieu Ricard, den numera världsberömde franska buddhistmunken och tillika molekylär-biologen (se tidigare blogg-inlägg: Krisen och munken), talade om betydelsen av att tidigt bli medveten om impulser av ex ilska och hat. Då kan vi uppmärksamma hur dessa förvränger vår bild av verkligheten, (detta är också ett mkt viktigt avsnitt i Theravada-buddhismen, Paticca-Samuppada, som korrespenderar med utformningen av det som Oxford-teamet kring Mark Williams, gjort till Mindfulness-baserad kognitiv terapi). Matthieu menar att när vi är upprörda är det omöjligt att se helheten och vi blir destruktiva. Däremot om vi handlar med mindfulness i kontakt-ögonblicket, blir följden visare och mer konstruktiv. (Se texten Mindfulness - kärnan på hemsidan.)

Matthieu berättade om ett annat mkt intressant experiment. Erfarna meditatörer med långvarig retreat-erfarenhet deltog. Uppgiften bestod av att på dataskärm observera bokstäver och siffror som visades i mkt snabb takt (3 per sekund), och trycka på en knapp varje gång en siffra visades. En person utan meditationserfarenhet presterar väl i början, men efter 10 min faller felprocenten till runt 50%. Hos gruppen meditatörer låg felprocenten efter 30 min på 2%! Tre av personerna klarade testet utan ett enda fel (utav tusentals stimuli).

Professor Jay Garfields anförande handlade om mindfulness och etik. Etiskt handlande kräver mindfulness, d v s en introspektiv självreglering, med vilken vi undersöker egna intentioner och motiv. Å andra sidan måste verkligt etiskt handlande vara spontan. När den är planerad genom konceptuellt tänkande är den inte längre motiverad av verklig omtanke och generositet. Garfield kallar det "one thought too many", och exemplifierar med den som endast handlar "gott" för att följa moraliska regler, (samma syn som i Zen och Taoismen; min komm.)

Garfield menar att spontaniteten är viktig och att den paradoxalt nog kräver träning. Han jämför med den professionella fotbollsspelaren, som genom tusentals timmars förberedande träning, samt total närvaro har förmågan att slå den spontant öppnande passningen. På samma sätt kräver etiskt agerande - mindfulness och introspektion. När detta tränats tillräckligt så sker en internalisering, och vi kommer vara experter på att var närvarande och uppmärksamma samt agera med omtanke och vänlighet.

Dalai Lama inledde en paneldiskussion med att understryka vikten av att iaktta sitt eget sinne. Verklig lycka kommer inifrån och han beskrev det så här: "I think I have had some succes. Comparatively I think I can meet adversity in my life without my mind being disturbed. I'm always very happy. But we are human beings, we are all the same with the same body, the same feelings, the same kind of mind. So you can all cultivate this."

Dalai Lama var glad över de senaste årens forskning. (Han ingår i "the Mind and life organization", en sammanslutning av ledande forskare inom relaterade områden, som arbetar med att förena österlandets mångtusenåriga kunskap kring medvetandet och meditation; med hjärnforskningen och neurobiologi). Han talade också om hur meditation över medkänsla påverkar utövaren positivt.

Diskussionen kom att handla mycket om utbildningsväsendet. Dalai Lama tryckte mycket på behovet av att införa mindfulness och en sekulär etik från förskola till universitet.

Tranströmer och mindfulness

AllmäntPosted by Lars-Erik Wallner Fri, October 07, 2011 10:45

Hurra, och tack Nobel! Det har märkts att det var ett rätt och populärt val, såväl tidigare Nobel-pristagare (ex Wallcott), som folket instämmer i gratulationerna. Och alla människor som på 60 olika språk, kan ta del av Tomas Tranströmers texters rika visdom - är glada.

Tranströmer har geniets signum; han ser det universella i det partikuljära. SVT:s kulturchef Eva Beckman - gjorde i Babel - den skarpsinniga iakttagelsen att jämföra innehållet i de hyllade dikterna med mindfulness. Poeten har förmågan att mitt i vardagsbruset och ögonblicket, frysa tiden och lyfta läsaren mot någonting större. Han har kontakt med skeendet och varandet; som det utspelar sig i ett ständigt nu.

Liksom många av kulturens giganter - vilka han nu tillhör - försvann en förälder tidigt ur Tranströmers liv; då fadern lämnade i skilsmässa. Rousseau, Tolstoj, Baudelaire, Wagner och Nietzsche; hade samma erfarenheter. En ångest-neuros i 15-års åldern följer och blir en del av den mylla, ur vilken hans lika jordnära som exestentiella diktar-gärning tar gestalt. Som Nietzsche uttryckte det: " - man måste ha kaos i sig själv för att kunna föda en dansande stjärna." Så här skrev Olof Lagercrantz i DN efter debuten: "Diktaren trädde själv lugnt fram och ställde sig mitt i vägen, och det var omöjligt att tvivla på att han fanns där och att han var diktare."

Tranströmer läses i Fjärran Östern och hans poesi andas Taoism. Paradoxer för oss in i mystiken, bortom logik. Den kosmiska kraften kan varken synas eller höras utan ger sig tillkänna i vårt intuitiva medvetande och hjärtat. Här finns också humor, och han har kontakten med det alltid lika nyfikna barnet inom sig. När vi tar del av hans kreativitet, expanderar medvetandet och vi ges möjlighet att erfara det större skeendet. Kontakt uppstår med livsgåtor som berör oss alla, klocktiden upplöses och för en stund befrias vi från ekorrhjulet.

Hans förmåga till total närvaro öppnar upp, samt leder oss in i människans innersta natur och universums struktur. Magi uppstår i det upplysande ögonblick; vi både förstår och samtidigt känner något, som redan finns inom oss; och en plötslig insikt öppnar dörren, till det som existerar - där orden tar slut...

Den nye Nobel-pristagaren - precis som intresset för mindfulness över hela världen - manifesterar en längtan i nutidsmänniskans kollektiva undermedvetna. Som det beskrivs i den 2500-åriga Tao Te Ching (den näst efter Bibeln mest översatta boken); så kommer en rörelse som drivits till sin extrema gräns, att mötas av en motsatt kraft, vilken söker harmoni och balans. I en tid där självkänsla ej är baserad på egenvärde utan marknadsvärde - har nutidsmänniskan förlorat sin identitet och gått inte bara vilse, utan in i väggen.

Den genuint rättmätiga längtan efter mindre stress och mera närvaro; samt mindre yta och mera äkthet; blir en logiska följd av modernitetens nedsida och utveckling. Vi är mottagliga för precis det som är kärnan i Tranströmers verk bortom tid och rymnd; han ger ord åt det som viskar inom oss, men som vi inte hör - evighetens meningsfulla visa och vår ursprungliga röst.

Ur Vermeer:

" Det gör ont att gå igenom väggen, man blir sjuk av det

men det är nödvändigt.

Världen är en. Men väggar...

Och väggen är en del av dig själv

men vet det eller vet det inte, men det är så för alla

utom för små barn. För dem ingen vägg."

Ur Preludier:

" Två sanningar

närmar sig varann.

En kommer inifrån,

en kommer utifrån

och där de möts

har man en chans

att få se sig själv."

Mindfulness och Google

AllmäntPosted by Lars-Erik Wallner Fri, September 30, 2011 10:28

160 000 studenter och karriärsökare runt om i världen har tillfrågats om drömarbetsplatsen - det blev Google. Där finns också redan världens mest kreativa och dynamiska arbetsstyrka. Förutom att kunnat plocka unga människor från de bästa universiteten, med bästa betygen, finns också på Google mycket annat som bidrar till framgången. Arkitektur med mycket glas skapar kontakt och öppnar mot yttevärlden; det är aldrig längre än 30 meter till något att äta, gym, volleyboll, simbassänger, fotboll och t o m tvättstuga - får alla att trivas på jobbet.

Mindfulness som stressreducering hade en trög start på Google. Man söker hög-presterande "doers" och idealister (CV:n får gärna innehålla trekking i Patagonien eller en sommar som volontär i Afrika..), och bland dem är ordet stress positivt. Att idag mindfulness används framgångsrikt och är en del av Googles intern-utbildning med Google universitet i ryggen; har Singapore-födde Chade-Meng Tan stor del i. Han är ansvarig för "the school of personal growth" och konceptet "Search inside yourself".

Efter att ha studerat Buddhism föddes idén om att skapa en open-source och ett program där han ville gå bortom - längre än stressreducering - och ur ett större perspektiv bidra till både personlig harmoni för anställda, samt i förlängningen en bättre värld.

"Don't be evil", är ett Google-credo och harmoniserar fint med Mengs vision om att vägen mot en fredligare värld börjar hos den enskilde individen. Att ha fullt fokus på ett arbete som upptar större delen av ens liv, och samtidigt försumma sitt eget inre liv och personliga utveckling - är ingen bra start för detta. Dock råder ej på företaget en anda av kallhamrat profitsökande, utan istället är kreativitet och altruism viktigt.

Meng (som gärna framhåller Jon Kabat-Zinn's bok Full Catastrophe living som sin guide), insåg tidigt vikten av att koppla Search inside yourself-programmet, med den vetenskapliga forskningen på området. Han har regelbundet bjudit in olika tungviktare inom mindfulness och den relaterade forskningen; såsom ex Jon Kabat-Zinn; forskare inom neuro-vetenskap; molekylärbiologen och buddhist-munken Ricard Matthieu; samt representanter från affärsvärlden.

Meng förde in mer av emotionell intelligens i upplägget. Anställda på Google som är uppväxta framför skärmen och vana att tänka algoritmiskt, har mindre tränats i den så viktiga sociala samvaron. Programvarumakarna tycker kodande varit viktigare än det samtalande mötet, och har haft problem med svår kommunikation. Den undviks eller utmynnar i konflikter. Men ju mer sofistikerad ingenjörskonsten är, desto större behov av just samtalet. Att komma ur sitt skal och interagera är vad emotionell intelligens handlar om. Det här har m a o också i slutändan bäring i en business-kontext som ett sätt att få anställda mer produktiva.

Första Search inside yourself-kursen hölls 2007, blev mycket uppmärksammad internt och betraktades som en succé av deltagande "googlers". Man erbjuder en intro-dag, en heldag mindfulness, samt sex två-timmars pass en gång i veckan. Mellan 20-50 deltagare brukar det vara, ibland hela team eller avdelningar.

Kurserna inleds med senaste forskningen inom neurovetenskap, EQ - emotionell intelligens samt mindfulness. Senare delarna understryker empati, social kompetens och att klara även svår kommunikation. Mengs mål om att likställa ett ex gympass med denna workout för heart and mind; har lyckats och blivit en del av de anställdas vardag.

Kursdeltagarna upplever bättre hälsa och mindre sjukskrivningar, bl a genom att förståelsen för hur det mentala och kroppsliga hör ihop. Beslutsförmågan ökar och självcentrering minskar. Man reagerar mindre och agerar istället mer kontruktivt och möten blir mer avspända. Många förutfattade meningar försvinner och kan därigenom skapa nya möjligheter. Och ibland mer än så; en röst från deltagare: "The course changed my life." Man har också noterat; att även om stressreducering inte var primärt i början, så är idag personalen mindre stressad.

När nu mindfulness har testats, anpassats och implementerats framgångsrikt; talar man om att exportera metoden som en open-source. Detta visionära synsätt förankrat i vetenskap och ett modernt företags behov av kraftfulla verktyg, som hjälper hårt arbetande anställda, kan bara ytterligare förstärka varumärket. Och som det kan för alla företag, som ser kopplingen mellan den anställdes utvecklingen och företagets möjlighet till framgång - d v s hur kunder, anställda samt potentiella nyrekryteringar värderar företaget.

Next »